Järnvägsbudget i strid med långtidsplan och vallöften
Föreningen Svenska Järnvägsfrämjande höll nyligen styrelsemöte i Malung. Där konkluderade man med att det behövs järnvägsinvesteringar i storleksordning 31 miljarder kronor, motsvarande en procent av BNP, för att klara framtida transporter.
Konklusionen kan inte bli annan än att regeringens budgetförslag strider mot den långtidsplan för infrastrukturinvesteringar som riksdagen antog 31 mars i år, vad regeringspartierna gick till val på och de svaren man lämnade på Järnvägsfrämjandets enkät före valet. De innebar att 57 procent av investeringarna skulle gå till järnväg och 43 procent till väg. Faktum är att järnvägsinvesteringarna minskar med nära 2/3 i budgetperioden.
Sverige har en tradition av gediget utredningsarbete för att göra få välövervägda beslut. Om riksdagen beslutar enligt budgetförslaget måste det tolkas som en negligering av det arbete och de kostnader som lagts ner av dåvarande Banverket, i forskningsrapporter och i remisskrivande inför den nationella transportplanen för infrastruktur 2010-2021.
Järnvägsfrämjandet vill se ett mer ansvarsfulla agerande från riksdagen med tanke på banförslitning, kapacitetsbrister och ökad efterfrågan på gods- och persontrafik med järnväg. Kommunerna önskar dubblad kollektivtrafik. Den parlamentariska klimatberedningen pekade på behovet av en kraftig järnvägsutbyggnad för att minska koldioxidutsläppen. Per Unckel har i sin utredning om vinterns tågkaos just pekat på bristande kapacitet som en bidragande orsak till problemen.
Tyvärr saknar denna regering trovärdighet i fråga om satsning på järnvägen som ett framtida dynamiskt transportsystem. Det är beklagligt ur många aspekter, inte minst genom att det försenar de strategiska övergångar för nästa generations samhällsbyggare.
För närmare information kontakta:
Hans Sternlycke, Fässbergsgatan 8, 431 69 Mölndal, 031-772 95 15, E-post: hans.sternlycke@netatonce.net
Gunnar A Kajander, Prinsg 31B, 961 31 Boden, 0921-120 55, E-post gkajander@bredband.net
|
