Krav på halvfulla tåg och bussar är illa genomtänkt

Insändare i Barometern 
​
​Från och med den 14 februari och till den 31 maj är det krav på att det bara få gå halvfulla tåg och bussar i fjärrtrafik. Varför gäller inte förslaget flyget?

Man kan ha sina dubier varför det inte gäller flyget. Länsstyrelserna ska övervaka att operatörerna följer reglerna. Hur ska länsstyrelserna avsätta resurser till detta? Förslaget är mycket illa genomtänkt och frågan är: hur ska detta efterföljas?

På de flesta tåg där det går att boka plats reser många med månadskort och andra biljetter som köps i apparater. Detta gäller bland annat Öresundståg. Regionaltågen mellan Göteborg och Stockholm samt mellan Kalmar och Göteborg samt mellan Stockholm och Dalarna är andra exempel. Är det tänkt att personalen ska kolla detta vid avgång? Med regionaltågen mellan Kalmar och Göteborg finns både bokade platser och de som reser obokat, till exempel med månadskort. Ska länsstyrelsen i Kalmar och Växjö kolla detta? I Växjö brukar det komma på väldigt mycket folk bland annat på tågen mot Göteborg med bokade platser.

Ska det stå personal från länsstyrelsen i Skåne och kolla till exempel i Lund där det är mängder av resenärer som reser. Hur ska det kollas upp? Ska länsstyrelsen vara där och kolla att tåget bara är halvfullt? De flesta är lokalresande, men Öresundstågen är fjärrtåg.

SJ påpekade i ett remissvar att det finns flera tåglinjer över 15 mil där folk reser på obokade platser. De föreslog att kravet om 50 procent bara ska gälla på sträckor med obligatorisk platsbokning, men regeringen lyssnar inte. (Svenska Dagbladet den 13 februari).

Infrastrukturminister Tomas Eneroth säger till TT att alla måste förstå allvaret. Vidare säger han enligt Svenska Dagbladet den 13 februari: ”Min bedömning är att det här kommer att fungera väl”. Han vet inte vad han talar om. Han funderar inte på vad det får för konsekvenser och än en gång: varför gäller det inte flyget?

Som vanligt när politiker tar beslut så brukar det bli fiasko. De är för fina för att fråga de som berörs vad konsekvenserna blir av ett förslag. Det gäller inte minst sjukvården liksom kollektivtrafiken.

Christer Wilhelmsson, 
Järnvägsfrämjandet