Järnvägsfrämjandet
  • Start
  • Vad händer
    • Kalender
  • Om oss
    • Riksstyrelsen
    • Klart Spår
    • Bli medlem
    • Lokalavd. och ombud >
      • Lokalavd Bergslagen
      • Lokalavd Syd
      • Lokalavd Väst
      • Lokalavd Öst
  • Nyheter
  • Debatt
    • Partienkät 2022
    • Yttranden och skrivelser
  • Kontakt
  • Internt
    • Riksorganisation >
      • Presentationer från seminarier
    • Klart Spår
    • Lokalavd Bergslagen
    • Lokalavd Syd
    • Lokalavd Väst
    • Lokalavd Öst

Nej, infrastrukturproppen är inte den största satsningen någonsin

4/5/2021

2 Comments

 
Debattartikel i Altinget

Den nya infrastrukturpropositionen ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige” handlar om hur regeringen vill finansiera järnvägar, vägar och farleder 2022–2033. Som alltid framställs satsningen som historiskt stor. ”Den största satsningen någonsin”, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vid pressträffen den 16 april.

Satsningen är inte historiskt stor
Men detta stämmer inte om man ser satsningen som andel av BNP. Nu föreslår man 799 miljarder kronor under en 12 års period. Det innebär 67 miljarder kronor per år eller 1,3 procent av nuvarande BNP per år. Det är betydligt mindre än när Sverige skulle moderniseras efter andra världskriget.
Om staten nu skulle satsa lika mycket i förhållande till BNP som man gjorde i 1957 års plan skulle det motsvara 117 miljarder kronor per år. Således är nu satsningen betydligt lägre i förhållande till BNP.

Järnvägen måste återupprättas
På den tiden gällde frågan att bygga ut vägnätet. Nu gäller det att bygga om vårt trafiksystem för hållbarhet, i praktiken att återupprätta järnvägen som bas i trafiksystemet. Det målet är minst lika viktigt som det var att utifrån dåtidens perspektiv modernisera vårt land. Men likväl är den nuvarande satsningen bara hälften så stor som då.
Propositionen är påfallande allmänt hållen utan konkreta förslag. För att nå målet om en klimatomställning krävs en rad åtgärder, däribland:
  • Alla nu trafikerade länsbanor exempelvis Västervik–Linköping och även en del slumrande godsbanor såsom Ljusdal–Hudiksvall måste elektrifieras och få helsvetsat spår. Kostnad cirka 30 miljarder kronor.
  • Därtill behöver vi nya stambanor, som bör byggas av ett projektbolag skilt från Trafikverket. Finansieringen bör ske med lån i stället för med årliga varierande statliga investeringsbudgetar. Med industriellt byggande av banor på bro blir kostnaden cirka 250 miljarder kronor. Detta är betydligt billigare än via Trafikverkets försorg.

Bäddar för fortsatta förseningar
Det svenska järnvägsnätet är dåligt underhållet sedan decennier. Det visar sig främst genom förseningar. Det årliga underhållsbehovet för att bibehålla standarden är omkring 13 miljarder kronor.
Ska vi höja standarden krävs ännu fler miljarder kronor årligen enligt Trafikverket. Propositionen föreslår 13 miljarder kronor per år, vilket kommer att innebära fortsatta förseningar.

Godstrafiken
För att klimatomställningen inte ska motverkas av mer lastbilstrafik måste maxvikten återgå till 64 ton vid transporter där gods kan transporteras på järnväg. Godstrafik på järnväg är betydligt energieffektivare än med 74 tons lastbilar, ungefär en faktor fem. Med nuvarande normalvikt på 64 ton behöver inte broar förstärkas för 22 miljarder kronor.

Kritiserat signalsystem äter upp pengar
Vi måste börja våga ifrågasätta det rimliga i att EU håller fast vid planerna på färdigställandet av signalsystemet ERTMS till 2030 med tanke på den allvarliga kritik mot ERTMS som framförts av Riksrevisionen – och nu nyligen i en rapport från Ramboll.
Införandet av signalsystemet ERTMS bör skjutas upp tills det är dags att byta ut nuvarande generation järnvägsfordon. Annars fördyras godstrafik på järnväg, vilket skulle motverka regeringens uttalade mål att överföra gods från väg till järnväg. En senareläggning av signalsystemet frigör ungefär 30 miljarder kronor under ett decennium.

Trafikverkets förkärlek för vägtrafik
Det som regeringen kallar historisk satsning uppgår till 103 miljarder kronor för nya projekt och räcker bara till knappt hälften av de diskuterade nya stambanorna. Och detta under förutsättning att alla nya investeringsmedel används för järnvägen.
Men med kännedom om Trafikverkets förkärlek för vägtrafik är det tveksamt om det blir några nya stambanor över huvud taget.

Bristande riksdagsstöd inger hopp
​I och med att regeringen inte specificerat hur de nya investeringsmedlen ska användas visar regeringen att den överlåter förslagsrätten och därmed initiativet till Trafikverkets tjänstemän.
Dessbättre har inte regeringen något majoritetsstöd i riksdagen. Det ger hopp om att regeringen måste förändra proppens innebörd för att få den igenom riksdagen.

Ulf Flodin
2 Comments
Tomas Larsson
22/5/2021 12:57:01

Ett intressant inlägg. Men det är bara att konstatera att persontrafiken på spår, liksom i hela övriga Västeuropa, helt har marginaliserats (i platsmil per år uttryckt).

Tills för bara två år sedan hade jag inget körkort. Jag blev tvingad att åka med SJ-tåget. Tidtabellerna insåg jag tidigt var mer en rekommendation än ett åtagande. Och missade man sista bussanslutningen så fick man ordna allt på egen hand, i en nation med obemannade stationer och ändlösa köer till SJ.

När jag väl hade skaffat mig körkort, åkande i en bil med smått fantastiska vägegenskaper och komfort, så upptäckte jag att man inte längre var slutkörd när man kom fram till sitt resmål. Fossilbränslet ger mig visserligen dåligt samvete men redan rullar elbilarna på vägarna, snart kanske där batterierna byts ut mot vätgastankar. Och där bilarna mer eller mindre kör själva. Varför skall man då åka tåg ur miljösynpunkt?

I debattinlägget sägs bland annat att "...Trafikverkets förkärlek för vägtrafik är det tveksamt om det blir några nya stambanor över huvud taget."

Jag skulle vilja säga som så här att Trafikverkets järnvägsenhet, tillsammans med SJ, helt enkelt har straffat ut sig själva. Givetvis går det lätt att skylla på någon annan men faktum är att dessa bägge statliga institutioner sedan länge mer eller mindre struntar i sina kunder och ägare (skattebetalarna). När det senare avslöjades i TV4 att det förekom s k bröl-fester vid ett av de största järnvägsprojekten i Sverige (Mälar-banan, strax norr om Stockholm i en mindre väl sedd förort) var det en slags bekräftelse på decennier av total vanskötsel av vårt nät.

Sätt istället krav på SJ och Trafikverket. Röj i deras organisation, städa våning för våning nedåt i organisationen tills något påtagligt händer. Tågen skall gå med takttidtabell, i tid, snabbt och med bekväma vagnar. Släng ut alla dessa s k järnvägskonsulter som bara kostar pengar och bidrar till rent nonsens. Den nya banan mellan Järna och Linköping är ett kvitto på hur illa det är ställt med den järnvägstekniska kompetensen i vårt land, såväl bland statliga institutioner som s k konsultbolag.

Sverige behöver en fungerande järnväg baserad på snabba fjärr-, regional- och lokaltåg. Sunt förnuft är grunden vid utförandet av detta nya nät.

/





Reply
bengt bönström link
28/11/2021 03:16:55

Ja, krav ska ställas på Myndigheten, inte tvärt om som nu.
(Ansvariga myndigheten tillåts skriva Inriktningsunderlaget för Propen..)
Politikernas krav är "åtrerställande" och "vidmakthållande" av en dokumenterat ohållbar standard. Detta är ohållbart!
Alla andra transportmedel, de globala, flyget, sjöfarten, ja även vägtrafiken uppgraderar, för större laster och högre kvalitet.
Kvalitet lönar sig och för dagens kunder är kvalitet det samma som låg risk.
(Blott en minoritet, aktieägare i bolag som producerar stapelvaror har nu råd att unna sig lyxen att inte bry sig om "JIT"...)

Reply



Leave a Reply.

    Arkiv

    August 2022
    February 2022
    May 2021
    February 2021
    July 2020
    May 2020
    April 2020
    March 2020
    February 2020
    January 2020
    August 2019
    July 2019
    April 2019
    March 2019
    August 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    March 2017
    May 2016

    Kategorier

    All
    ERTMS
    Infrastrukturproposition
    Kalmar
    Östergötland
    Regionbanor
    Valet 2018

    RSS Feed

  • Start
  • Vad händer
    • Kalender
  • Om oss
    • Riksstyrelsen
    • Klart Spår
    • Bli medlem
    • Lokalavd. och ombud >
      • Lokalavd Bergslagen
      • Lokalavd Syd
      • Lokalavd Väst
      • Lokalavd Öst
  • Nyheter
  • Debatt
    • Partienkät 2022
    • Yttranden och skrivelser
  • Kontakt
  • Internt
    • Riksorganisation >
      • Presentationer från seminarier
    • Klart Spår
    • Lokalavd Bergslagen
    • Lokalavd Syd
    • Lokalavd Väst
    • Lokalavd Öst