Nej, infrastrukturproppen är inte den största satsningen någonsin

Debattartikel i Altinget

Den nya infrastrukturpropositionen ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige” handlar om hur regeringen vill finansiera järnvägar, vägar och farleder 2022–2033. Som alltid framställs satsningen som historiskt stor. ”Den största satsningen någonsin”, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vid pressträffen den 16 april.

Satsningen är inte historiskt stor
Men detta stämmer inte om man ser satsningen som andel av BNP. Nu föreslår man 799 miljarder kronor under en 12 års period. Det innebär 67 miljarder kronor per år eller 1,3 procent av nuvarande BNP per år. Det är betydligt mindre än när Sverige skulle moderniseras efter andra världskriget.
Om staten nu skulle satsa lika mycket i förhållande till BNP som man gjorde i 1957 års plan skulle det motsvara 117 miljarder kronor per år. Således är nu satsningen betydligt lägre i förhållande till BNP.

Järnvägen måste återupprättas
På den tiden gällde frågan att bygga ut vägnätet. Nu gäller det att bygga om vårt trafiksystem för hållbarhet, i praktiken att återupprätta järnvägen som bas i trafiksystemet. Det målet är minst lika viktigt som det var att utifrån dåtidens perspektiv modernisera vårt land. Men likväl är den nuvarande satsningen bara hälften så stor som då.
Propositionen är påfallande allmänt hållen utan konkreta förslag. För att nå målet om en klimatomställning krävs en rad åtgärder, däribland:

• Alla nu trafikerade länsbanor exempelvis Västervik–Linköping och även en del slumrande godsbanor såsom Ljusdal–Hudiksvall måste elektrifieras och få helsvetsat spår. Kostnad cirka 30 miljarder kronor.
• Därtill behöver vi nya stambanor, som bör byggas av ett projektbolag skilt från Trafikverket. Finansieringen bör ske med lån i stället för med årliga varierande statliga investeringsbudgetar. Med industriellt byggande av banor på bro blir kostnaden cirka 250 miljarder kronor. Detta är betydligt billigare än via Trafikverkets försorg.

Bäddar för fortsatta förseningar
Det svenska järnvägsnätet är dåligt underhållet sedan decennier. Det visar sig främst genom förseningar. Det årliga underhållsbehovet för att bibehålla standarden är omkring 13 miljarder kronor.
Ska vi höja standarden krävs ännu fler miljarder kronor årligen enligt Trafikverket. Propositionen föreslår 13 miljarder kronor per år, vilket kommer att innebära fortsatta förseningar.

Godstrafiken
För att klimatomställningen inte ska motverkas av mer lastbilstrafik måste maxvikten återgå till 64 ton vid transporter där gods kan transporteras på järnväg. Godstrafik på järnväg är betydligt energieffektivare än med 74 tons lastbilar, ungefär en faktor fem. Med nuvarande normalvikt på 64 ton behöver inte broar förstärkas för 22 miljarder kronor.

Kritiserat signalsystem äter upp pengar
Vi måste börja våga ifrågasätta det rimliga i att EU håller fast vid planerna på färdigställandet av signalsystemet ERTMS till 2030 med tanke på den allvarliga kritik mot ERTMS som framförts av Riksrevisionen – och nu nyligen i en rapport från Ramboll.
Införandet av signalsystemet ERTMS bör skjutas upp tills det är dags att byta ut nuvarande generation järnvägsfordon. Annars fördyras godstrafik på järnväg, vilket skulle motverka regeringens uttalade mål att överföra gods från väg till järnväg. En senareläggning av signalsystemet frigör ungefär 30 miljarder kronor under ett decennium.

Trafikverkets förkärlek för vägtrafik
Det som regeringen kallar historisk satsning uppgår till 103 miljarder kronor för nya projekt och räcker bara till knappt hälften av de diskuterade nya stambanorna. Och detta under förutsättning att alla nya investeringsmedel används för järnvägen.
Men med kännedom om Trafikverkets förkärlek för vägtrafik är det tveksamt om det blir några nya stambanor över huvud taget.

Bristande riksdagsstöd inger hopp
​I och med att regeringen inte specificerat hur de nya investeringsmedlen ska användas visar regeringen att den överlåter förslagsrätten och därmed initiativet till Trafikverkets tjänstemän.
Dessbättre har inte regeringen något majoritetsstöd i riksdagen. Det ger hopp om att regeringen måste förändra proppens innebörd för att få den igenom riksdagen.

Ulf Flodin